Pulcinella - Azad Special

Jag är lite imponerad – i varje fall i vissa avseenden. Pulcinella är en pizzeria som gör riktiga stenugnsbakade pizzor, med riktig fluffig och brödig botten. De är också de enda, som jag hittills stött på som har lyckats förena stenugn med storlek! När jag öppnade min kartong och visste att pizzan var stenugnsbakad blev jag verkligen överlycklig, när jag insåg att den var både stenugnsbakad och med en imponerande storlek!

Sen var den inte så fasligt dyr, som många andra stenugnspizzerior.

När jag sedan åt sen var det både en del plus och minus. Stora plus för det ovan nämnda, men ett klart minus är att det är mycket oregano och torra kryddor på pizzan. Det gör att mozzarella-karaktären inte alls kommer fram och att pizzan hamnar lite för mycket åt Hockey-pizza hållet, vilket är väldigt synd. Istället borde tomatsåsen ha en tydligare karaktär och tillsammans med mozzarellan bygga grunden. Sen tyckte jag att pizzan var lite tråkig. Det var mycket deg, men inte så mycket smaker från råvaror, utan det var lite för mycket botten och pizza-krydda som utgjorde smaken. Visserligen får jag lite skylla mig själv att jag valde en pizza med få råvaror (tomatsås, mozzarella, oxfilé och Bea), fast å andra sidan ska en bra pizzerias alla pizzor vara genomarbetade.

Degen var ganska okej och per definition slår ju en pizzeria med stenugn och fluffig botten de allra flest pizzerior med hästlängder - de spelar i en annan liga helt enkelt. Så är det även här! Samtidigt kan botten ha lite mer smak och karaktär och det är lätt hänt att bli lite trött på botten, då det är så få råvaror på pizzan. Men botten är helt klart bra.

Så sammanfattingsvis är detta en pizzeria med klar potential. Den är inte riktigt i mål än, men den har många bra och klara poänger! Stenugnen, botten, storlek och priset får bli på plussidan, medan kryddningen, bristen på råvaror och den lite tråkiga karaktären hamnar på minussidan.

Salladen var okej, men stack inte ut så mycket från mängden. Personalen var riktigt trevlig och gav ett sympatiskt intryck.

Nya Emilio - Acapulco

Nya Emilio är en liten pizzeria som ligger lite undanskym på södra Allégatan. Jag har ofta sett den stora skylten från Kopparbergsvägen, men jag har aldrig varit där förut. Men idag var det dags!

Kvällens pizza blev en klassisk Acaulco, som i Emilios version innehöll oxfilé, champinjoner, vitlök, färsk paprika och tacosås. Och hur var det den då?

Jag tyckte det var ganska okej – en riktig standardpizza som jag slevade i mig utan att tänka för mycket. För det var en standardpizza, med hyfsat tunn botten och ingredienser som inte stack ut för alltför mycket från mängden. Degen var rätt bra för att vara en standarddeg. Det var riktig smak på den, även om det på en så tunn deg är svårt att få en riktig karaktär.

Sammanfattningsvis, helt okej även om den stack ut ganska lite från mängden och från standardpizza-mängden. Personligen så tror jag att en pizzeria, som denna ligger ganska undanskymt – behöver mer särprägel för att gå riktigt bra. Vad hade sagts om en fluffigare och mer genomarbetad deg, en något större modell och kanske även om råvarorna redan är helt okej, så kanske lyxa till det lite mer? Det tror jag hade lyft pizzerian mycket, för de har mycket som är bra, men är inte helt i mål än. Och tyvärr räcker det ju inte för en pizzeria att vara helt okej, utan man måste sticka ut och vara riktigt bra för att få många kunder.

Så från mig får de en tre och en halva – mycket som är bra, men finns potential att bli än bättre.

Bagarna var glada och trevliga och gav bra service. Salladen var ovanligt smakrik och var bra, men stack inte ut från mängden.

Vegagrillen - Rezan

När jag gick in på Vega-grillen för att köpa pizza hade jag faktiskt inte så stora förväntingar. När jag sedan möttes av menyer av hamburger-tallrikar och en doft av gatukök alla 80-tal, så kändes det lite som att pizza inte var deras nisch. Men jag får säga att jag blev positivt överraskad. Pizzan som jag beställde var en Rezan – med oxfilé, fläskfilé, champinjoner, jalapeño, lök och Bea.

När jag kom hem med min kartong och öppnade, så insåg jag att pizzan var rätt stor och hade riktigt med pålägg. Smaken tyckte jag var god och pizzan fungerade i stort. Även påläggen hade god smak. Degen var aningen tunn och ganska mjölig. Men den kändes nästan som hembakt och det ganska var därför den fungerade för mig, men om den egentligen var rätt mjölig och tråkig. Likaså hade tomatsåsen liten hembaknings-känsla och den var god och fick en del charmpoäng hos mig.

Så överlag är jag nöjd – bättre än vad jag trodde! Men en bit upp till stans bästa pizzerior.
Salladen var okej, men inte mer. Personalen var inga man bytte några ord med (varför man nu skulle det). Dock glömde dom att ge mig bearnaise-såsen vilket var en miss. Fast å andra sidan hade det nog varit en vanlig miss om jag själv vore pizzabagare.

Så - en fyra till Vega-grillen!

Aros Pizzeria - Kebabpizza

Aros pizzeria är en pizzeria som ligger mot Rocklunda, fast på rätt sida motorvägen. Jag har åkt förbi pizzerian många gånger och klurat på hur det egentligen är där, eftersom utsidan har signalerat lite lågbudget (fast det är annorlunda nu).

Men hur var det då? Först när jag kom dit så slogs jag av att det var större och seriösare än vad jag väntat mig. Det var också många kunder som stod och väntade och bagarna verkade ha en del att göra.

Dagens pizza fick bli en kebab-pizza. Det lutade länge emot någon oxfilé-pizza, men eftersom pizzerians profil verkar vara en del kebab, så fick det bli en kebab-pizza. När jag öppnade kartongen så blev jag lite undrande, den kändes något liten och såg rätt tråkig ut. Fördelningen av ingredienserna var rätt ojämn. När jag sedan började äta, så tyckte jag inte det var jättedåligt, men det fanns en del kvar att önska.

Såsen var rätt tråkig och vissa tuggor var som att äta en mun filmjölk med lite bröd – det var för mycket och för tråkigt. Det är lite synd att inte alla pizzerior tar såsen på allvar. Likaså, som de häller ut den på pizzan – det blir en slarvig slev av varje, vilket gör det ojämnt och ibland på tok för mycket. Köttet var något lite och var lite tråkigt – kändes lite åt kokt-hållet. Degen var rätt mjölig och också ganska tråkig och även om den smakade rätt, så kändes det som att den kunde vara en stund extra i mixern innan den sattes på jäsning.

Detta låter som en sågning och pizzerian har ju en bit kvar till att få ett högre betyg, men jag tror ändå att det landar på en medel-trea.

Salladen får också en trea och bagarna var trevliga, men får samtidigt inga charmpoäng.

La Pizza (Hammarby) - La pizza speical

Jo då, la pizza gör helt okej pizzor! La pizza är en liten källar-pizzeria i Hammarby (inte att förväxla med pizzerian med samma namn vid Stockholmsvägen). Pizzan härifrån var riktigt trevlig - ganska tunn (inte supertunn) botten och bra storlek.
Pizzan för dagen blev en La Pizza Special som bestod av oxfilé, bea, färska champinjoner och paprika. Ibland har jag lite svårt för paprikan och förstår inte riktigt poängen, men här platsade den riktigt bra och skapade lite variation i smaken. Köttet var rikligt och i lite större bitar och hade en god smak. Inte alls seniga eller tråkiga, utan smakade bra. Degen var också riktigt trevlig, även om den kanske inte spelar lika stor roll på pizzor med tunnare botten. Men den hade en god smak!
Så jag var nöjd med besöket. Bra pizzor av hög kvalité, men som jag ändå tycker har en bit kvar till de bästa i stan. Men en klar fyra!

Personalen var riktigt bra och trevlig och salladen tyckte jag mycket om. Så testa gärna La pizza!

Sturegatans pizza - Gondola

Sturegatans pizza är en liten pizzeria, som ligger lite halvt undanskymt på en Sturegatan. Det här är en klassisk pizzeria, med ganska enkel inredning och inte så ”flashig” som t.ex. Amore som inte ligger långt härifrån. Dagens pizza blev en Gondola, en pizza med Oxfilé, champinjoner, bearnaisesås, fereroni, oliver och tacosås.

Pizzan var lite sådär - några plus och några minus – en klassisk trea helt enkelt. Som många andra pizzerior så var degen inget vidare. Den var alltför tunn och det i kombination av att pizzan inte var så stor, gjorde att det blev lite för lite mat. Hade degen varit tjockare hade pizzan upplevts seriösare. Degen var nog också pizzans sämsta del, den var rätt smaklös och tråkig, och som sagt alltför tunn.

Fyllningen var helt okej. Det var färsk svamp och kändes fräscht, även om jag inte riktigt förstod poängen med oliverna. Köttet är ju alltid svårt. En klassisk fråga är ju alltid (på alla pizzerior) om det verkligen är oxfilé. Kanske, kanske inte, men egentligen – vad gört i så fall oxfilé på en pizza? Bra nötkött är en sak, men man känner ju inte den goda smaken från oxfilé i de små bitar som finns på pizzor i varje fall, så varför ska det egentligen var just oxfilé på pizzor? Hur som helst så fungerade Sturegatans oxfilé, även om inte den karaktäristiska oxfilé-smaken gick igenom (var den nu gör det på pizzor?)

.Så sammanfattningsvis: Bra fyllning och god smak, men degen var alltför tunn och tråkig, vilket sänkte pizzan rätt rejält. Så summa summarum blir sisådär…